Rivers of LIFE pågår till 31 december 2026 och projektet ska då ha restaurerat cirka 50 kilometer vattendrag. Dag för dag och meter för meter arbetar sig fältpersonalen framåt mot målet, och sommaren 2023 inleddes på allvar andra veckan i juni.
– Jag tycker det är kul att vi har kommit så långt i projektet och kommit en bra bit med åtgärdsarbetet, säger Elin Götzmann på Länsstyrelsen i Jämtland.
Den 15 juni påbörjade Länsstyrelsen Gävleborg restaureringen av Voxnan. Länsstyrelsen har sedan tidigare restaurerat delar av Västerhocklan, som är ett biflöde till Voxnan och Ängerån, ett biflöde till Ljusnan. Nu fortsätter alltså restaureringarna i Voxnans huvudfåra.
Årets restaureringar ska förbättra naturmiljön i vattendragen och förbättra förutsättningarna för djur och växter som lever där.
Även i Jämtland inleddes fältarbetet 15 juni.
– Då drog vi i gång med grävmaskinsrestaureringar i biflöden till Gimån. Först ut är Rotån, Ovån och Täckelsjöån, säger Elin Götzmann.
Länsstyrelsen har under många år arbetat med att restaurera flottledsrensade vattendrag. De senaste åren har omfattningen av restaureringarna ökat. Det är tack vare de stora EU-finansierade projekten Rivers of LIFE och Ecostreams for LIFE.
Många vatten förbättras
– I sommar ska vi arbeta i biflöden till Gimån och Rörströmsälven. Men vi kommer också att restaurera delar av huvudfårorna i Ljusnan, Ammerån, Långan och Svaningsån, säger Elin Götzmann.
De flesta av Jämtlands vattendrag är påverkade av flottledsrensning. Vattendragen rensades på block och sten från 1750-talet fram till 1960-talet. Syftet var att timret skulle kunna flottas ned till sågverken vid kusten utan att fastna i stenar.
Från 1850 och framåt blev resningarna mer storskaliga och man använde dynamit för att spränga bort block och hällar. Efter andra världskriget användes bland annat överblivna schaktmaskiner för att rensa bort material ur vattendragen. Rensningarna medförde att vattenmiljön blev sämre för de flesta växt- och djurarter som lever där.
Restaureringarna ska göra att vattendragen får tillbaka sina naturliga funktioner och processer. Det är viktigt för alla arter som lever i vattnet med en stor variation av olika livsmiljöer. Variationen kan bestå av att bottenmaterial finns i olika storlek, från fin sand till stora block.
Det kan också vara att vattendragens djup och bredd varierar och att vissa partier är mer strömmande, andra mer lugnflytande. Att vattendragen också har naturliga områden som kan svämmas över vid högvatten, är viktigt för att dämpa snabba flödesförändringar. Det bidrar dessutom till en bättre näringsbalans.
– Genom att restaurera vattendrag får vi vattnet att stanna upp längre i landskapet istället för att rinna med full fart ut i Östersjön. Det ger oss bättre möjligheter till dricksvatten vid torka och skydd mot översvämning vid extrema regn, säger Elin Götzmann.
Det kan också vara att vattendragens djup och bredd varierar och att vissa partier är mer strömmande, andra mer lugnflytande. Att vattendragen också har naturliga områden som kan svämmas över vid högvatten, är viktigt för att dämpa snabba flödesförändringar. Det bidrar dessutom till en bättre näringsbalans.
River flottningsdammar
En del av arbetet består också av att ta bort vandringshinder. Flottningsdammar rivs och vägtrummor som ligger fel görs om. När vattendragen återfår sina naturliga funktioner och processer skapas också möjligheter för olika arter, till exempel flodpärlmussla, att återkomma till vattendrag där de tidigare funnits men som genom mänsklig påverkan försvunnit.
Det finns också möjligheter för arter som ännu finns kvar att öka i antal, exempelvis öring och harr.
