Artbeskrivning
Flodpärlmusslor kan bli upp till 16 centimeter långa, skalen är oftast långsträckta med ett njurliknande utseende.
Äldre musslor är nästan svarta på den del som sticker upp ovan bottensubstratet. Medan yngre är gulbruna vilket är musslornas grundfärg, insidan av skalet täcks av pärlemor.
Flodpärlmusslor kan bli upp mot 280 år gamla, i Skandinavien uppnår de vanligtvis en ålder på 100 till 250 år. Gränsen för vad som räknas som en ung mussla är när den är 5 centimeter lång, då beräknas den vara under 20 år gammal.
Musslorna lever nedgrävda till två tredjedelar i bottensubstratet. De förekommer i små strömmande bäckar upp till stora älvar i skogslandskapet, de kan även förekomma i sel och sjöar. Om förhållandena är bra kan en mussla stanna på samma plats hela livet. Flodpärlmusslan är filtrerare vilket innebär att de pumpar vatten genom kroppen för att få syre och föda. Födan består av små organiska partiklar i vattnet så som till exempel växtdelar, bakterier och alger.
Historia
Flodpärlmusslan har historiskt sett varit av stort intresse för allmänheten. Det beror på dess förmåga att i sällsynta fall bilda pärlor. Margaritifera betyder pärlbärare eller pärlbildare. Sedan 1994 är fiske av flodpärlmussla förbjudet, men pärlor från musslor finns bland annat i kungliga regalier i Norge och Skottland. Pärlfiskare hare berättat att man på 1940-talet kunde ta upp och döda 2 000 – 3 000 musslor på en dag men endast hitta ungefär en värdefull pärla.
Genetik
Att bevara den genetiska mångfalden, den genetiska variationen mellan och inom arter är en del av att bevara den biologiska mångfalden. Hos flodpärlmussla har det visat sig att den genetiska skillnaden ibland är större inom än mellan vattenavrinningsområden. Enskilda musselpopulationer kan vara genetiskt anpassade till lokala förhållanden, de kan då klara sig bättre i sin livsmiljö än andra populationer. Som exempel använder vissa populationer av flodpärlmussla öring som värdfisk och andra lax.
Föröknings- och spridningssätt
Flodpärlmusslorna blir könsmogna vid ungefär 15-20 års ålder, då är de ungefär 4 till 6 centimeter långa. I juni-juli släpper hanmusslorna ut spermier i vattnet, honorna får då i sig spermierna med inströmningsvattnet. Inuti honan befruktas äggen och larver, så kallade glochidier, utvecklas.
Glochidierna stöts ut ur honan och förs med det strömmande vattnet tills de förhoppningsvis kommer i kontakt med gälarna på en öring eller en lax. På fiskens gälar lever de sedan som en parasit i ungefär 9-10 månader, de är då cirka 0,5 millimeter stora och ser ut som små musslor.
Nu är de redo att släppa taget om gälen på fisken och färdas med strömmen till en lämplig botten att gräva ned sig i. För att kunna växa till måste den lilla musslan hamna på en plats med sand- eller grusbotten som genomströmmas av friskt vatten, så att musslan kan andas och filtrera näring. Efter några år börjar de sticka upp ur bottensubstratet.
Glochidierna fäster mestadels på årsungar eftersom mussellarverna utlöser en immunreaktion hos värdfisken, vilket medför att en fisk oftast blivit immun mot glochidierna efter första infektionen. Detta medför att en god rekrytering av öring och lax är nödvändig för att flodpärlmusslorna ska kunna fortplanta sig.
Målart i Rivers of LIFE
Flodpärlmusslan ställer höga krav på sin livsmiljö. Har man en musselpopulation med god rekrytering indikerar det goda livsförhållanden för många andra arter bland annat bottenfauna, då musslornas skal skapar bra bottensubstrat.
Musslan bidrar också till bättre vattenkvalitet genom att den renar vattnet vid filtreringen.
Flodpärlmussla är en indikatorart för vatten med hög ekologisk status och används vid expertbedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen.
Starkt hotad
Flodpärlmusslan är nationellt rödlistat som ”starkt hotad” (EN). Anledningen till att arten idag är hotad är på grund av historiskt pärlfiske, långsiktigt försämrad vattenkvalitet (försurning, brunifiering med mera), försämrat habitat, igenslamning av bottnar, minskad värdfiskpopulation, sjukdomar och parasiter samt påverkan från andra arter.
Människans påverkan gör idag att de flesta bestånd har otillräcklig rekrytering vilket har stor negativ påverkan på musslornas långsiktiga överlevnad.
Återställning
Inom Rivers of LIFE har vi bland annat valt att fokusera på att åtgärda de fysiska skador i vattendragen som uppkommit vid flottledsrensningen.
Rensningen har lett till mindre variation i den fysiska miljön. Lekbottnar och ståndplatser för öring blev färre och sämre, uppehållsplatser för smådjur försvann till stor del och vattenhastigheten ökade när man rätade ut vattendragfårornas naturliga meandring (slingring).
Med ökad vattenhastighet spolas mindre fraktioner av bottenmaterial bort. Flottningen medförde också att dammar byggdes, dessa blev barriärer för vandrande organismer så som till exempel öring.
Naturliga områden
Genom att återskapa meandring, bredda fårorna, återföra större block, död ved och lekgrus kan vi skapa ett dynamiskt vattendrag där till exempel bottenmaterialet sorteras naturligt med grövre material uppströms respektive finare nedströms en trädstam eller ett block. Grus upp till 2 centimeter kan vara lämpligt habitat för småmusslor.
Processen försvinner och skapas på nytt på andra ställen i och med att trädstammar ruttnar bort eller flyttas med strömmen och nya träd faller i vattnet. Denna dynamiska process är av stor vikt för det liv som finns i vattendragen.
Utbildning
Inom projektet jobbar vi även med kunskapsspridning gällande hänsyn till vatten vid skogsbruk. Åtgärder inom skogsbruk kan påverka hydrologin, tillförsel av död ved till vattendragen, trädslagsblandningen i kantzonen, erosion och partikel- och humustransport till vatten, utlakning av näringsämnen som fosfor och kväve, uttransport av kvicksilver och temperatur- och ljusförhållanden i vattendragen.
Skogsstyrelsen kommer att skapa två demonstrationsytor en i Gimåns avrinningsområde och en Voxnans. Här kommer metoder för hur man tar bäst hänsyn till vattenmiljöer vid olika arbetsmoment inom skogsbruk att demonstreras.
Ovan text är delvis plockad ur Åtgärdsprogram för Flodpärlmussla.
Åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, Havs och vattenmyndigheten
